You are currently browsing the monthly archive for februari 2008.
Nu har feminismen rundvandring i politikens Sverige nått försvaret, närmare bestämt värnplikten. Alla ska mönstra skriker man på DN Debatt, SvD och Aftonbladet och slår på stora feministtrumman! Det finns säkert en jättebra tanke bakom detta men vad skulle man vinna på att både tjejer och killar mönstrar? Vissa säger att det är förlegat att bara kalla ena könet medan andra säger att det skulle bli ”mer effektivt”. Jag förnekar inte att kvinnor behövs i lumpen, absolut inte. De flesta som har gjort lumpen tillsammans med en tjej är positivt inställda till detta eftersom att det aldrig blev så där otrevligt ”grabbigt” det lätt blir annars när ett gäng killar ska ut i skogen och leka krig.
Samtidigt bör man fråga sig om det inte är bättre så som vi har det nu. Nu måste alla killar mönstra för att vi ska kunna vaska fram folk som vill och kan göra lumpen samtidigt som de tjejer som vill har förtur eftersom att de är så förhållandevis få. En av nackdelarna med detta är att vissa pekar på de ofrivilliga som måste göra lumpen mot sin vilja, vore det inte bättre att ersätta dessa med tjejer som kan tänka sig att göra lumpen? Problemet med det argumentet är bara det att de killar som tvingas att mot sin vilja göra lumpen – de finns inte. De som är missnöjda med värnplikten är de som inte får göra lumpen, trots att de gärna ville (jag själv hade inte tackat nej till att få köra Stridsbåt 90 i ett år men nu blev det inte bättre än att jag fick ett brev på posten om att jag inte ens skulle få mönstra).
En annan nackdel är ju alla de extra skattepengar som skulle gå åt för att alla kvinnor ska kunna få mönstra. Att göra lumpen är inget privilegium enbart för män utan något som måste göras utav flertalet människor, både män och kvinnor, för att Sverige ska kunna ha ett fungerande försvar. Låt oss dock ha klart för oss att det blir både billigare så som vi redan har det samt att de kvinnor som faktiskt vill göra lumpen sällan har några problem med att bli intagna, annat är det för oss män. Det borde inte handla om jämställdhet, det borde handla om rätt person på rätt plats för att försvara Sverige och för att kunna försvara demokratin i utlandstjänsten.
En tragikomisk sak som troligtvis kommer att inträffa är att om alla måste mönstra kommer gissningvis en del feministiska röster höjas över att så få kvinnor tas ut till lumpen. Förlegat patriakaliskt tänkande! Men troligtvis kommer fler män att tas ut eftersom att generellt sett så är män större, starkare och mer lämpade för fysiskt arbete. Självklart finns det många kvinnor som utan problem skulle klara av lumpen, dock är männen som också skulle klara det troligtvis ganska många fler. Vi är olika, det bara är så. Det är helt enkelt något vi måste acceptera. Idrottsligt har vi redan gjort för länge sedan, när ska vi acceptera skillnaderna även i samhället som stort?
EDIT: Har ändrat lite i texten för att undvika missförstånd.
Tror knappt vad jag läser när jag läser på DN.se idag. En liten skolflicka på 12 år som misshandlar sin lärare?! Det är lika absurt som det låter. Eleven ska tydligen ha stört på lektionen och blivit aggressiv när läraren sagt åt ungen att lugna ner sig.
Att återinföra rottingen för att få ordning på slappheten mot auktoriteter på skolan är troligtvis fel väg att gå men det behövs fler stränga lärare som vågar säga ifrån. På SvD.se kan vi läsa att hela 4-5 % av lärarna i LR blivit utsatta för våld och att det kommit in 176 anmälningar från lärare till Arbetsmiljöverket 2006 angående just detta. Polisen Jan Nilsson säger till SvD att: ”Även om eleven inte kan straffas för det inträffade blir det förhoppningsvis besvärligt att komma hit och prata med oss.” Det är just så här jag tror man ska arbeta med det, när någon har gjort något fel ska ihållande kontakt med polisen och de sociala myndigheterna upprättas gentemot eleven för att klart visa att ”vi tänker inte säga till dig en gång att det är fel utan upprepa detta tills du verkligen förstår det.” Självklart är det viktigaste fortfarande att se till att det aldrig uppstår något våld på skolan.
Kan också tillägga att LR har främst lärare från de övre årskursena som högre utbildningarna som medlemmar och har 80 000 medlemmar, jämfört med Lärarförbundets 230 000 medlemmar.
Jag tänkte låta bli att nämna detta då Andreas Braw redan hade gjort det men jag kunde helt enkelt inte låta bli. Det handlar om att toppjobben oftast går till män och inte till kvinnor och att man därför ska kvotera in kvinnor så att det blir en 50/50-fördelning mellan könen. Det låter säkert jättebra och skulle se bra ut på pappret men i verkligheten då? Nu är det så att majoriteten som söker är män, 70% av de som tackar nej till jobben är kvinnor och slutligen ska det anställas lika många kvinnor som män. Man behöver inte vara något geni i matematik för att räkna ut att det är väldigt fördelaktigt att vara utav kvinnligt kön när man söker dessa jobben. När ska de män detta drabbar ställa sig upp och vägra bli diskriminerade mer på detta vidriga sätt?
Läs mer hos den eminenta Pär Ström.
Andra saker man kan läsa om idag i DN är att singelkvinnor har problem med att få barn med sig själva och därför ska bli inseminerade. Ursäkta om jag inte hänger med, men är det verkligen en rättighet att ha barn? Hur ska det bli för de stackars singelmännen då i detta jämställdhetssträvande land?
Intressant är också att vissa råkar ha missat det där med mamma, pappa, barn. Visst jag kan förstå att den som trots allt tar hand om barnet och därigenom hjälper till med förälderrollen vill ha vissa juridiska rättigheter. Dock tycker jag inte att man ska jämställa det med de biologiska föräldrarn, oavsett om det handlar om två mammor eller en mamma som hittat en ny man. Det är en sak när man adopterat någon, men det är något helt annat när man vet vem båda föräldrarna är och då barnet regelbundet träffar båda.
Så var det dags för åter ett val idag. Först ut var Cypern och nu är det dags för Kuba. Inte helt oväntat är det Fidel Castros lillebror Raul Castro som tippas att ta hem segern. Eftersom att han är den enda kandidaten är det ju faktiskt mycket troligt att han tar hem segern. Vi får hoppas att de ekonomiska reformerna som det talas om blir av och ger positiva resultat bara och att Kuba kan bli ett bättre land med exempelvis fungerande sjukvård (se vidare nedan).
Cuba Healthcare, the Hospitals Michael Moore won’t show pt.1 & pt.2
Uppdatering: Nu är det klart att Raul Castro har blivit president på Kuba.
Kommunisten Dimitris Christofias fick 53,36 procent av rösterna i Cyperns presidentval. Troligtvis har han och Giannis Kasoulidis vunnit mycket på att han lovat att försöka återförena ön och grekcyprioterna och turkcyprioterna, kanske klarar han av det men kommer han klara av att sköta ekonomin? Kommer alla internationella företag flytta? ”Kan själv” känns som ett lika självklart motto för barn i trotsålder som för kommunistregimer.
På SR kan man läsa om presidentvalet på Cypern. Den som är storfavoriten är kommunisten Dimitris Chistofias. Om han vinner kan det bli spännande att följa
utvecklingen på Cypern. Kommunismen har ju hittills bara misslyckats; Sovjet, Demokratiska Kampuchea, Kuba, Maos Kina och så vidare.
